Där ingen har gått

En deckare som utspelar sig norr om Polcirkeln! Där ingen har gått av Melanie McGrath läste jag strax efter jag hade besökt Svalbard, som ligger på en annan longitud men samma latitud som platsen för handlingen i den här boken. Och visst kunde jag känna igen miljöerna, tidigt vår vill säga, med snö, is, inga träd och en midnattssol som gav dagsljus dygnet runt.

20120529-173412.jpg

Om man läser på om Kanadas brottsstatistik så är distriktet där Ellesmereön, som boken utspelar sig på, det lugnaste. Kanske för att det inte finns någon större befolkning där eller kanske som det antyds i boken för att man helst löser sina problem själva. Författaren har lovat fler böcker med huvudrollskaraktären och miljön. Det blir spännande att se vad som kan tänkas hända och hur författaren fortsätter när hon nu gjort en så många förklaringar och beskrivningar i den första boken. För det blir mycket information, om olika snöskikt, skoterföre, kläder och historia om Arktis inuiter. Och i början av boken så tycker jag det stoppar läsflödet, jag vill ha mer fart, mer brottsrelaterade sidor. Men efter halva boken tar det riktig fart, jag har kommit in i boken, det händer saker och den information som radas upp (för den fortsätter) märks inte av på samma torra sätt.

Det kan också spela in att jag under första halvan av boken höll på att bli galen på kartan som finns tryckt på insidan av bokens pärmar. Jättebra att följa med på då de rör sig över stora ytor – men jag fick det inte stämma med karta och samhällen på Wikipedia. Varje gång de rörde sig tyckte jag att jag hade nya ledtrådar och googlade, stämde av med Wikipedia och fick inte ihop det. Sen när jag min vana trogen halvvägs kollade i slutet av boken så fann jag efterordet där författaren berättar att platserna i stort är autentiska men att hon lagt till fiktiva samhällen. Därefter kunde jag släppa det och koncentrera mig på läsningen. För innan kunde jag bara fundera över varför man stationerat polisen i orten med fem invånare och hur det kunde komma sig att de hade både polis och skola på den orten…

Bokens huvudperson är Edie, en fd björnjägare som idag arbetar som skolfröken och tar guidningsuppdrag vid sidan om. Hon är en nykter alkolist, halvinuit (som inte verkar vilja veta av sitt vita ursprung) och lite av en nyfiken tant (trots hon är ung). Precis som Miss Marple så kan hon inte släppa den där detaljen utan måste undersöka den själv och sen plåga polisen tills denne ser sammanhanget som var dolt. Det har hänt förut får vi reda på och när först en av hennes guidningsbesök blir skjuten till döds och sedan hennes styvson begår självmord efter ytterligare en tragisk guidning så bara måste Edie förstå vad som hänt. Med inuitsamhället mot sig, de vill hålla vitingarna utanför, och en stor sorg att hantera återfaller hon till spriten. Men som sagt, likt Miss Marple är det precis som om att brottsfallet inte bara pockar i hennes huvud, det söker upp henne i verkliga livet också. Under några månader följer vi Edies detektivarbete och skiftningarna i årstiden, vi lär oss mycket om Arktis och den mystik som uppstår när ett områdes förhållanden gör att det inte kan utforskas till fullo. De båda nära dödsfallen jag nämnde har naturligtvis en koppling och detta spinns vidare och växer till ganska stora saker, det handlar om naturtillgångar och baserar sig på gamla polarforskares dagböcker.

Detta är en engelskspråkig deckare där vi följer i huvudsak en person genom boken även om polisen spelar en viss roll. Samtidigt är det mycket samhällskritik inbakat, behandlingen av urinnevånare och miljöpolitik. Det är mycket fakta i boken och en hel orgie i vad jag menar är äcklig mat; jästa tarmar, sälblodssoppa, späck och sugande på fiskögon när man mumsar rått fiskhuvud.

Efter den tröga starten och när jag kommit över faktamisstaget med kartan så tyckte jag den var riktigt spännande och rekommenderar den starkt.

One thought on “Där ingen har gått

  1. Ping: Fader död « Booze n' Books

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s