Internationell författarscen på Malmö Stadsbibliotek: Marlene van Niekerk

I fredags var det dax igen för Internationell Författarscen på Malmö Stadsbibliotek, den här gången med Marlene van Niekerk.

Marlene van Niekerk är i ropet just nu med romanen Agaat; en berättelse om den vita lantbrukarhustrun Milla de Wet, som är bokens berättarjag, och den svarta kvinnan Agaat som adopterats av Milla och som nu är Millas vårdare när hon är sängliggande med ALS. Boken har också beskrivits som en allegori över apartheidsystemet. Under kvällen var det boken och Marlens tankar kring denna som var ämnet. Marlene har dock utkommit med en tidigare roman, noveller och poesi. Detta nämndes knappt, jag uppfattade endast en referens till den förra romanen och poesin tog hon själv upp som ett exempel på att hon som sydafrikansk kvinna inte kan skriva någon genre efter Agaat utan att det skulle ge kopplingar till apartheid.

Samtalsparner för kvällen var Marlenes svenska förläggare Svante Weyler. De hade ett bra samtal där det märktes Svante var insatt och väl förberedd och dialogen dem emellan flöt på bra. De gav sken av att vara bekväma i varandras sällskap och Marlene tackade i slutet av kvällen inte bara översättaren – som hon tyckte gjort ett bra arbete behålla rytmen i Africcans –  utan också Svante och hans förlag som gav henne chansen möte svenskarna som hon tyckte gav en intressant feedback på hennes verk.

Jag hade inte läst något av Marlene men hoppas få läsa Agaat snart. Det verkar vara en intressant bok där rollerna som välgörare och medmänniska blandas ihop och alterneras. Agaat är en lätt invalidaliserad 5-åring när hon adopteras av Milla som har problem få barn själv. Adoptionen gillas inte av någon, Marlene påpekar själv hon har skrivit in en grannfru som ser på adoptionen med avsky och Marlene ser, trots hon har skapat henne, på grannfrun med avsky. Även Millas man är emot adoptionen och vi vet inte Millas syfte med adoptionen. Är det för att reta sin man? Samhället? Eller vill hon faktiskt hjälpa Agaat? Marlene menr själv att hon vill belysa komplexiteten om det är möjligt att handla/göra gott i ett system som är ont? Hon drar paralleller från apartheid till Nazi-tyskland och pekar på de hjältar, fiktiva som verkliga som figurerat i litteraturen.

När boken skrevs var det inte meningen att det skulle bli en allegori men då tidsramarna kom att stämma överens med större händelser inom apartheiden blev hon medveten om detta och såg till att understryka dessa  samband. Svante undrar om tidsramarna är något av en uppgörelse med Marlenes egna uppväxt i Sydafrika, något Marlene är osäker på men inte helt vill avfärda. Det verkar mest vara ett (lyckat) sammanträffande. När Marlene berättar om karaktärerna, hon berättar inte så mycket om skrivandet, så märker man hur levande de är för henne. Hon har inga större sympatier för någon av dem och vill varken se Agaat eller Milla som någon slags hjälte men hon erkänner att hennes sympatier ligger hos Agaat och spelar roll för egenskaper hon gett henne. Egenskaper som kanske kan ifrågasättas. Millas man är en ytterligare (förutom grannfrun)  karaktär som Marlene har svårt att tycka om och det sätt hon beskriver honom på har gett kritik från sydafrikanska män som ser sig orättvist generaliserade. Marlene erkänner även här en viss subjektivitet men menar att det var tvunget för bokens handling. Och hon menar att hon är inte helt fel på det heller och berättar hur imponerad hon är av det hon sett av svenska män och deras förhållande mot barn. Vidare har Marlene också tankar om karaktärerna efter bokens slut och delar dessa med glimten i ögat. Det är härligt se en författare som är så nära sina karaktärer, jag tyckte Marlene gav ett väldigt sympatiskt intryck.

Agaat

Romanen är skönlitterär till genren men Marlene återkommer många gånger till hur hon vill visa på komplexitet i våra livsval. Som nämnt, huruvida man kan handla gott i ett ont samhälle och var gränserna går för gott respektive ont. Är det moraliskt att ta ett moraliskt ansvar och hur kan man påverka följderna?

Förutom romanen kommer vi kort in på Marlenes relation till Sydafrika och apartheid. Sydafrika finns i Marlenes hjärta och det kan man aldrig ändra på. Marlene hade chansen att stanna i Holland och Europa efter sina studier där men valde att återvända till Sydafrika. Trots att hon säger att ända sättet komma ifrån apartheiden verkar vara att lämna den, vilket hon också låter en av sina karaktärer i boken göra. Hon tror inte på våld men kände att hon måste tillbaka och medverka, vara del av det som skedde. Utan att ge några brandtal ger Marlene ett varmt och innerligt intryck och det lugn hon utstrålar när hon pratar om sitt land och all den skam hon känner påverkar mig mer än när man läser om brutala uppror som väcker ilska.

Annonser

3 thoughts on “Internationell författarscen på Malmö Stadsbibliotek: Marlene van Niekerk

  1. Ping: Agaat « Booze n' Books

  2. Ping: Agaat av Marlene van Niekerk | Blogg

  3. Ping: Julkalender hos mig – underbara tillfällen | CatOnHat – books´n´stuff

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s