Bookedbok: Given

Jag var snabb nog att svara hos Booked för att få boken Given av Sam Lipsyte.

Given syftar på de giv – de donationer – som ges till något, i detta fall det mediokra universitet som huvudpersonen, Milo, arbetar för. Milo arbetar på insamlingsavdelningen för den konstnärliga fakulteten och skall alltså smörja sponsorer så att det blir så stora giv som möjligt. Milo är inte särskilt duktig på sitt jobb och när han vägrar fjäska för en elev med en generös fader och därmed riskerar ett stort giv får han sparken. Trots hans redan trötta attityd på jobbet gör han inget för att rycka upp sig och gå vidare som arbetssökande. Så när det mediokra universitetets insamlingsavdelningen erbjuder honom komma tillbaka givet att han fixar ett jättegiv på ingång så tackar han ja. Det visar sig att Milos inblandning i den hägrande donationen är ett krav från donatorn själv, en gammal rumskamrat från studietiden som föddes med silversked i mun och som det bara gått bättre för. Kanske vill Purdy, som donatorn heter, bara vara snäll mot Milo, kanske vill han ha något i gengäld. Milo blir i alla fall inblandad i Purdys privata affärer och träffar som budpojke både nytt folk som han på sitt sätt tar till sig och gamla bekanta, Purdy verkar samla på gamla bekanta.

Ja, det skall väl vara handlingen det. För jag ser ingen som helst mening med boken, förutom ett samhälle på glid och den amerikanska apatin för detta. Det skall nog vara en humoristisk och samtidigt svart skildring men jag blir snarare irriterad på den ”humor” som finns i varenda mening. Det är ordspel och knasiga meningsutbyten staplade på varandra blandat med originella karaktärer. Det blir för mycket, den ironi som troligen är tänk lyfta boken försvinner i allt trams, det går inte ta till sig poängen. Dessutom är det en hel del sexistiska tankegångar hos Milo, kanske även de en ironisk touch på hans hopplösa karaktär men jag mår bara illa av dem. Jag tycker illa om Milo som det är, hans övriga drag är illa nog.

Jag avskydde den hyllade Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann för dess putslustighet och tycker att Given liknar den i detta. Men där Hundraåringen hade smarta referenser till världshistorien så har Given inget att bygga sin putslustighet kring. Boken ger mig absolut ingenting. Tyvärr. Tyckte man om Hundraåringen eller har en humor som inkluderar Stefan och Krister så kan man nog finna den här boken rätt kul ändå. Ingen bedömning i det, men det är inget för mig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s