Grannen

Först en stor eloge till författarna som på Stora Bokbytardagen skänkte 17000 (15000?) exemplar av Grannen till förmån för barncancerfonden.

20120621-095823.jpg

Det finns en del bra saker att säga om Grannen av Buthler Öhlund. Boken är den fjärde av författarparet och om kriminalinspektör Colt och hans grupp. Och den andra om psykopaten Silfverbielke. Jag var lite rädd att ha missat något väsentligt när jag hoppade in så sent i serien. Men författarna ger i mitt tycke bra återblickar som underlättar för läsaren att förstå vad som skett tidigare, i serien, för att hänga med i händelserna. Faktiskt så bra att jag tror mig ha läst En vanlig man, som är nr 2 i serien och den bok där Silfverbielke först uppträdde. Jag gillar också att Silfverbielke är en fullkomlig psykopat med inga som helst spärrar och ingen egentlig ursprunglig trigger även om han har en del trista ungdomsminnen. Men dessa är mer en trigger för hämnd, inte för hans beteende som psykopat, han är bara galen. Mycket ovanligt i svenska deckare, faktiskt överhuvudtaget. Lite Hannibal Lector över honom, utstuderat galen utan egentlig anledning. Men samtidigt som författarna jobbar på hans karaktär så att man nästan håller på honom (han är närmast komisk när han blir så upprörd på Ikea att han måste använda all sin viljestyrka, mkt svårt för en psykopat i den här klassen, för att inte döda dem omkring honom) så blir det ingen grund i historien. Det blir bara en odyssé av Silfverbielke och ingen större läsareffekt som driver framåt.

I Grannen träffar vi Hans Ecker från Nästan en vanlig man, Ecker sitter i fängelse för de brott Silfverbielke begått och man tror att Silfverbielke är död så ingen motsats har bevisats. När Ecker skall omplaceras blir fångsttransporten prejad av vägen och fångvaktarna iskallt skjutna. Ecker blir befriad från svenska rättsamhållet men istället inspärrad i ett teknologiskt avancerat och isolerat spa. Och den som satt honom där är Silfverbielke! Silfverbielke utövar en synnerligen psykologisk utstuderad nedbrytande tortyr på Ecke som hämnd för att Ecke försökt döda honom. Eller om det var för de där 200 kronorna som Ecke lånade i ungdomens dagar och aldrig betalade tillbaka. Silfverbielke har en del andra personer på sin lista över saker han skall ”åtgärda” och under tiden han betar av listan lever han inkognito i en förort till Stockholm. Här kommer titeln in, för medan han bildar sin tid så bekantar han sig med sina grannar. Men inte bara för att hålla koll på dem och garantera att ingen misstänker något, utan mer troligen för att rensa upp som han kallar det. Härska och förgöra det patrask han anser förortsbor utgör. Silfverbielke har väl egentligen något emot de flesta människor men det fördummande vardagsliv som dessa grannar lever retar honom enormt och det blir hans sak att straffa dem.

20120621-095932.jpg

Den våldsamma fritagningen av Ecke blir startskottet på en rad händelser som Colt och hans team får ta hand om och utreda. Från början verkar det finnas ett tvivel men man arbetar ändå under förutsättning att Ecke är skyldig, nu har rymt och begår fler brott. Allt enligt Silfverbielkes beräknande strategi.

Boken innehåller en hel del sexscener och det har jag väl inga problem med direkt men den är så väldigt grabbig. Eller hö-hö-gubbig. Det är en sak att Silfverbielkes karaktär beskrivs som sado-masochistisk och ges ingående beskrivningar. Kvinnorna faller som furor (ok, Silfverbielke är underskön och psykopatiska drag sägs ju kunna attrahera ytligt) men konstigt nog har de alla också en undangömd förkärlek för sado-masochism, de behövde bara träffa sin Master. Hmm. Vilka lyckoträffar för Silfverbielke. Och en av grannarna i boken beskrivs som en misslyckad rapande man som missköter sin hygien och har svårt föra samtal som inte handlar om bärs, brudar eller fotboll. Ändå har han förfört en hel del kvinnfolk, bla haft trekant med mor och dotter samt satt på en flygvärdinna under flygning. Visst, det kan vara överdrivet skryt för att cementera karaktären men det kändes faktiskt som att författarna vill man som läsare skall tro personen gjort detta för att man skall tycka han är svinig mot sin fru. Jag undrar vad författarna tror det är för kvinnor som låter sig förföras av en sådan icke-charmant person. Även Colt har en konstig syn på sex och samlevnad, när hans fru känner sig nere och börjar i terapi samt får Cipramil utskrivet (mkt konstigt en terapeut kan skriva ut recept förresten men visst, en del är läkare i grunden) så får Colt henne att dra ned på tabletterna eftersom sexlusten kan minska med dem. Ger en fin touche på äktenskapet… Vidare så tycker man i Colts team att det är mycket märkligt att Eckes fru har en dildo i nattygslådan, en sådan ovanlig leksak borde hon väl packa ned i källaren när hennes man sitter i fängelse? Och hon har ju en bebis, hur kan hon ha en dildo? Analsex är något bara gravt perverterade personer har och är helt onämnbart i förorten. När en, förvisso äldre, person blir anklagad för homosexuellt övergrepp så raljerar han väldigt mycket om att han torde ha starkare trovärdighet än en bög. Igen, det är karaktären som talar men samtidigt så är det en ansedd person som troligen vet att i alla fall uttrycka sig politiskt korrekt, oavsett hans personlig åsikter.

Överhuvudtaget är kvinnorna våp – och inte bara i Silfverbielkes ögon utan rent allmänt. Till och med den i Colts team nya medlemmen Linda Schecker (som visst haft en biroll i föregående bok och som framställs som både karate- och it-expert men aldrig visar prov på dessa färdigheter) visar upp ett märkligt beteende. Dock räddas hon av en senare inre monolog men den känns faktiskt som en efterkonstruktion, kanske fick en redaktör nog och lade in veto. Eller så ville den ena författaren inte vidareutveckla den sunkiga bakgrund den andra författaren gett Schenk. Det vore intressant att veta hur författarna arbetat, ibland känns det som att de hetsat varandra att framställa Silfverbielke som vedervärdig och därmed spillt över så att hela boken blir färgad av ett märkligt förhållningssätt till sexualitet. Faktum är att jag upplever boken så sned i detta ämne att det är det som jag tar med mig efter att ha läst ut boken. Men som jag sade så tycker jag inte heller att boken har någon riktig story.

Även om boken är mer våldsam än spännande så hade den ett oväntat slut (bortsett från epilogen som var väntad i och med en uppföljare, Återvändaren, annonserats). Jag trodde inte hen hade det i sig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s