Kast med liten kniv

Hittar Sara Kadefors Kast med liten kniv i snabblånshyllan på biblioteket och får för mig att den är Augustprisnominerad. Lånar och läser, förundras något över att den är nominerad, den behandlar ett tungt ämne men det finns ingen riktig historia, så där träffsäkert som jag nog skulle förvänta mig av nominerad bok. Det visar sig jag blandar ihop Kadefors med Cilla Neumann och hennes Springa med åror. Nåja, det var ändå en bra läsupplevelse.

I Kast med liten kniv följer läsaren Jonas, vartannat kapitel den unga Jonas som går i högstadiet och vartannat kapitel vuxna Jonas som har familj och egen målarfirma. Båda är osäkra i sig själv, känner sig inte tillfreds riktigt någonstans och är mest andra människor till lags även om den vuxne Jonas aktivt försöker jaga bekräftelse som den unge Jonas är mer likgiltig inför.

kastmedlitenkniv_inb_low

Unge Jonas umgås med pojkar som nog kommer bli ligister, han har det svårt i skolan med sin dyslexi och hemma får framgångsrika storasyster all uppmärksamhet från forskarpappan som har så lite tid över för sin familj. Jonas hänger med på saker han inte riktigt vill eller bryr sig om, mest för att vara del av något. Ibland väljer han att vara ensam med sig själv och då fantiserar han ofta om hur skönt det hade varit att bara försvinna eller om alla andra försvann. Fast inte Rebecca, klasskompisen som tycks vara den enda som ser Jonas, Rebecca som inte är som andra utan helt sig själv. Det känns som en fin, trevande, kärlek mellan Jonas och Rebecca. Jonas andra vänner beskrivs som ganska hårda trots olika bakgrund, en del är bara trista men en del visar upp intressanta tankegångar om sitt eget leverne och har empati trots det tuffa yttre. Genom att de tyr sig till Jonas och vågar visa en annan sida så får jag genom dem en bild av Jonas som en schysst kille även om han själv menar han bara lyssnar för han inte vet vad han annars skall göra.

Vuxne Jonas är inte gift med Rebecca, han är gift med Beata som han har två barn med. Jonas engagerar sig fullt ut i barnens fotboll och handboll, han är en hyvens kille som oftast lagar maten och som tar sin del av föräldramötena och anmäler sig som klasspappa trots han hatar att prata inför folk. Han handlar precis som man skall och varje sak han gör är väl avvägd för att passa in och framstå som god. Och han tänker konstant på det. Och han gör aldrig något som han vill eller känner för, kanske för att han inte vet vad han egentligen skulle vilja och känna för. Så otroligt mesig att det är sorgligt. Det gör ont i mig när han i sin relation till barnen måste tänka vad han skall säga och göra och där han smiter så fort det blir lite jobbigt och det inte gäller fotboll eller handboll. Det gör ont i mig för barnen men också för Jonas, vad hemskt det måste vara att vara så osäker på sig själv och hur man framstår att man inte ens kan skoja eller spontant krama sina barn. Relationen till Beata är märkligt den också men där är det två vuxna som måste komma överens och det gör inte lika ont även om det är trist att se när någon blir så beroende av någon annan för att bara finnas till och låter sig behandlas hur som helst. Hemskast är Jonas inre reflektioner över allt där han ständigt anklagar sig själv och försöker än mer.

Som man förstår när det är växelvis kapitel så skall vi få lösningen till vuxne Jonas beteende och självkänsla i den unge Jonas uppväxt. Och det händer saker med unge Jonas – eller kring honom. Men han var ju lite ”känslig” från början så det här obearbetad barndom känns inte riktigt rätt och uppgörelsen i slutet känns inte helt avslutande, han har lång väg kvar och jag vet faktiskt inte om jag tycker det är förlösande eller ens bra slut. Det är en tämligen mörk berättelse där jag tycker mig skymta medärvd depression i flera generationer och problematik med hantering av depression inom familjen där man inte vill göra sak av det. Det blir en flodhäst i vardagsrummet. Trots allt finns det en del ljusglimtar, en del människor som försöker se bortom skalet och som fortsätter finnas där trots de inte får något tillbaka och en del släktskap som trots dåliga relationer tvingar folk att ta hand om varandra. Men överhuvudtaget är det en tung bok, om än inte helt djupt skriven, som handlar om utanförskap och brist på självkänsla.

Adlibris

Bokia

Bokus

CDON.COM

Fritz Ståhl

Annonser

2 thoughts on “Kast med liten kniv

  1. Ping: Springa med åror « Booze'n'Books

  2. Ping: Springa med åror av Cilla Neumann | Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s