Nathalie, en delikat historia.

Natalie, en delikat historia är svår att genrebestämma. Den börjar med en fantastisk kärlek, en man som vågar tilltala en attraktiv kvinna och därifrån rullar allt på. De blir det lyckligaste av lyckliga par och det finns inte ens tillstymmelse till moln på himlen. Men så händer det hemska och boken följer Natalie – den förut så lyckliga, nu en avstängd kvinna som lever ett avtrubbat liv och gör karriär utan att märka det. Hon bara drivs att ta en dag i taget, jobbet är något som finns och håller vardagen på plats.

Tills den dag då hon förvånar sig själv och i ett infall kysser en kollega. Kyssen leder till någon slags slapstick-komik där kollegan fanatiskt försöker få Nathalie att förklara kyssen och uppmuntrar till vidare umgånge. I sin för virring så vet Nathalie varken ut eller in eller vad hon känner. Eller vill. Eller ens kan tillåta sig att känna och vilja.

På det hela så lägger vi en förälskad men gift chef, lite svensk (!) kuriosa och finurliga instick som listor, recept och fakta knutna men inte relevanta för kapitlets händelse. Det är i det mesta en söt bok med fina händelser och ensamma människor.

20130130-203354.jpg

Sekwa som ger ut författaren på svenska fixade biljetter till Stockholms internationella författarscen när David Foenkinos besökte Sverige. Det var en ganska späd man med stort hår och glasögon. Så där lite mörk och väldigt franskt bohem. Det var en superb tolk med som översatte (i mitt tyckte, jag kan inte franska) långa svar och skämt helt fantastiskt utan att staka sig. David själv var en riktig flirt som inte riktigt verkade vilja öppna sig. Han skämtade nästan hela tiden men ibland kom det upp funderingar som jag tycker ger boken mersmak. Om jag skulle sätta en etikett på David skulle jag säga osäker på sig själv. Han verkade inte riktigt tro på sig själv när han skämtade om varje fråga, trots att boken nått stora framgångar och filmats.

I alla fall så berättade David att han skrivit boken för att – ja, förutom att han vill uppmana alla kvinnor att spontant kasta sig över män och kyssa dem då – visa att fantastiska saker kan hända. Men det går inte att förutse. Nathalies impuls ledde till något mer. Hennes impuls att kyssa mannen hade säkerligen inte infunnit sig ifall hon inte haft den historia hon hade och det som senare händer hade inte kunnat hända ett, tre eller tio år tidigare. Rätt plats, rätt person och rätt tillfälle är tillfälligheter som lockar David men också tanken på att människans personlighet är ständigt utvecklande.

David liknar själv boken vid en rysk docka vars historia vecklar ut sig för händelse som sker efter kyssen. Fröet till boken var en fascination över tanken att impulsivt kyssa en främling. Sen tillkom bilden av en kvinna som stängt in sig i sig själv och inte kunde uppleva sensuallitet.

20130130-203518.jpg

Trots det spralliga framträdandet bil David beskriva sig själv som något pryd och tillbakadragen och kanske kan han till viss del känna igen sig i Nathalies avstängdhet i och med att han hade en sjuklig period i 16årsåldern. Det var då han trots en helt icke-litterär bakgrund började skriva och ibland kan han känna sig frikopplad från sig själv och ”livet”.

De udda men upplivande listor och fakta som ofta inleder ett kapitel är inte bara en lustig grej. Det är också ett grepp för att visa på hur vi i det moderna samhället matas med enorma mängder information som egentligen är totalt onödig.

Den svenska kopplingen då? Nathalie jobbar på ett svenskt företag och valet av Sverige och svenskt var för att ge historien en dyster kuliss. Grå, korrekt, administrativ och skorpor – det är Davids beskrivning av svenskhet. Trots att han spenderade en ungdomssommar i Sverige med massor av sex och droger. Han är en liten filur.

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

Lockfågeln

Av Massolit förlag får jag Lockfågeln, en skönlitterär debut som kommer ut som del ett i en tänkt trilogi. Författaren Henrik Brun är journalist och belönad för sina reportage om människohandel, demokrati och utveckling. Det märks att han är insatt i ämnet, Lockfågeln behandlar just människohandel och jag förstår att författaren vill nå ut till en annan målgrupp genom en skönlitterär bok. Boken utspelar sig i det forna Jugoslavien – ja, nästan samtliga nya republiker medverkar i boken – där författaren också rapporterat från. Jag är själv jättedålig på Jugoslaviens historia och geografi så jag är tacksam för kartan som finns i insidan av pärmen och gillar hur karaktärerna reflekterar över språk, folkförflyttningar och övergivna landsområden. Ibland blir det snudd på undervisande men det är helt ok för en debutant och det vävs trots allt bra in i den löpande historien men någon som kan områdets historia bättre än mig kan kanske känna sig skrivna på näsan.

Boken berättas utifrån ett flertal karaktärer men en röd tråd är Ketil, triologins huvudperson som i Lockfågeln är på väg till ett bröllop i Sarajevo och tänkt sig hälsa på en gammal vän i Ljubljana från tiden när han var krigskorrespondent. Ketil och Michael har inte setts på över tio år men när Ketil ringer svarar ingen. Som läsare vet vi varför, Michael är död. Han blev mördad kvällen innan han tänkt resa till Danmark och hälsa på just Ketil. Ketil kontaktas av polisen och får reda på Michaels död. Även om man officiellt utreder ett självmord/olycksfall så finns det en del komprimerande detaljer och när polisen får reda på att Ketil faktiskt är på väg så ber man honom komma förbi och prata. Ketil får reda på att Michael troligen drygat ut kassan med smuggling och för att spåra smuggelligan och utreda ifall Michael eventuellt blev mördad så ber polisen Ketil att försöka locka ur änkan uppgifter. Ketil, som inte kan tro att Michael skulle begå självmord går med på att hjälpa polisen och ger senare änkan ett löfte att ta reda på vem som gjorde detta mot Michael. Sen följer ett par riktigt intensiva dagar där Ketil blir indragen i ett spel med många deltagare där varken han eller läsaren vet vem som går att lita på. Som antytts så handlar det inte om smuggling av cigaretter som polisen utgav utan om människosmuggling. Ketil blir kontaktad av en inhemsk hungrig reporter som luskar i en historia om trafficing och tillsammans så börjar de en katt och råtta-lek med polisen och okända motståndare. Det ingår fler röster i boken, bland annat en dansk handbollsstjärna som spelar i toppligan på balkan och en kursirverad berättarröst som återger ett hemskt öde, en kvinna som först från plats till plats och utnyttjas.

Förutom att det känns att författaren är väl insatt i både området och problematiken så är det en spännande och angelägen historia. Boken är tämligen tjock men väldigt snabbläst då tempot hålls uppe. Här och där går författaren in på detaljer som i förbigående och då vet man att det är något som kommer att återkomma i historien, inte helt snyggt men försumbart i det hela.

Jag gillar Ketil och hans rättspatos men reagerar på hur han i tankarna beskriver hur kvinnor från Balkan inte säger nej till one-night-stands, hur han funderar på att ”smyga in från sidan” när han sover med en kvinna han tycker är snygg (obs! de är påklädda och kvinnan litar alltså på honom). Och när en kvinna beskrivs som både snygg och jäkligt smart och driftig så förstår vi varför Ketil blir sugen. Men varför blir den 10 år yngre kvinnan sugen på Ketil? För att han är man? Inget mer? Njä, romantiken funkar inte hos Henrik Brun.

Adlibris
Bokia
Bokus
CDON

Fvonk

På biblioteket hittar jag Fvonk, senaste översatta boken av Erlend Loe som jag var och lyssnade på när han besökte internationell författarscen på Malmö Stadsbibliotek i april 2012.

Fvonk handlar om två män som båda är vilse i livet eller deprimerade utan ställd diagnos. Fvonk är sedan skandalen på Gång- och motionsförbundet arbetslös och livrädd för okultur. Det var okultur som fick honom avskedad och nu inbillar sig Fvonk att det skall synas han varit i kontakt med okultur. Speciellt gravida skulle pga sin renhet genom havandeskapet ha öga för Fvonks okultur-skam. Så en dag får Fvonk ett fantastiskt erbjudande att hyra ut sina fritidslägenheter i huset till en hemlig person med två vänner som endast skall bruka lägenheterna någon helg ibland. Summorna som erbjuds är sådana att Fvonk går med på det även om han är misstänksam mot okultur när hyresgästen är så hemlig. Efter att ha studerat hyresgästerna på håll någon helg så kommer det en natt när någon ringer på dörren. Det är den hemlige hyresgästen som inte kan sova och vill låna lite te. Fvonk har sett hyresgästen utan det stora lösskägg han maskerar sig med och känner igen honom. Efter några nätters gemenskap – det var inte så mycket te som sällskap hyresgästen sökte – vågar sig Fvonk på att fråga. Och ja, den maskerade hyresgästen är den högst kände Jens som han trodde. Jens har ett officiellt och utåtriktat arbete men har på sista tiden känt sig deprimerad och vill bort. Hyra Fvonks lägenheter åt sig och sina livvakter är en kompromiss för att få egentid. För sjukskriva sig kan Jens inte. Nej, det har gjorts en gång i hans ämbete och skulle han upprepa detta vore det att sänka både sitt förtroende och allt han står för och representerar. Detta ältar Jens och blandat med de barnsliga nästan absurda beklaganden och avslöjanden han kommer med så skymtar ändå något sorgligt. En man med mycket att axla som gör allt för att leva upp till myten och sätter andra framför sig själv.

Fvonk och Jens vänskap utvecklas och de blir blodsbröder. Fvonk känner ibland att han kanske utnyttjas, att han ger mer i vänskapen än vad han får. Hans tankar att gravida förföljer honom eskalerar samtidigt som han börjar att måla igen för att uttrycka sina inre känslor.

20130102-204947.jpg

Dialogerna Fvonk och Jens emellan är så där riktigt roliga och utmärkande för Loes stil. Och trots att båda männen egentligen mår rätt dåligt så är de dråpliga situationer de berättar för varandra också rätt kul, så här på håll betraktat. Och männen stöttar varandra, eftertänksamt och vänligt. Även om Jens ibland kanske tänker mer på sig och sitt än på Fvonk. Men vänskapen beskrivs trots allt fint.

Det finns en del saker jag inte gillar. Bland annat så förekommer det byteshandel mellan Fvonk och en assistent åt Jens. Assistenten vill veta vad Fvonk och Jens pratar om och vad Jens tänker om framtiden. Fvonk vill ha närhet och byter värdelös information mot sex. Det är en solkig del i en annars kul berättelse på ett trist tema (depression menar jag). Både Fvonk och assistenten tappar i aktning för mig när jag läser detta och jag tycker det är synd Loe inte kunde låtit bli den här byteshandeln som inte löser några problem, Fvonks inbillningssjuka och ensamhet försvinner inte genom prostitution.

Allt i allt en kul bok om manlig vänskap, om känslan av att smita från sitt ansvar och skulden över den känslan. Berättat på ett sätt som bara Loe kan.

Adlibris
Bokia
Bokus