Fvonk

På biblioteket hittar jag Fvonk, senaste översatta boken av Erlend Loe som jag var och lyssnade på när han besökte internationell författarscen på Malmö Stadsbibliotek i april 2012.

Fvonk handlar om två män som båda är vilse i livet eller deprimerade utan ställd diagnos. Fvonk är sedan skandalen på Gång- och motionsförbundet arbetslös och livrädd för okultur. Det var okultur som fick honom avskedad och nu inbillar sig Fvonk att det skall synas han varit i kontakt med okultur. Speciellt gravida skulle pga sin renhet genom havandeskapet ha öga för Fvonks okultur-skam. Så en dag får Fvonk ett fantastiskt erbjudande att hyra ut sina fritidslägenheter i huset till en hemlig person med två vänner som endast skall bruka lägenheterna någon helg ibland. Summorna som erbjuds är sådana att Fvonk går med på det även om han är misstänksam mot okultur när hyresgästen är så hemlig. Efter att ha studerat hyresgästerna på håll någon helg så kommer det en natt när någon ringer på dörren. Det är den hemlige hyresgästen som inte kan sova och vill låna lite te. Fvonk har sett hyresgästen utan det stora lösskägg han maskerar sig med och känner igen honom. Efter några nätters gemenskap – det var inte så mycket te som sällskap hyresgästen sökte – vågar sig Fvonk på att fråga. Och ja, den maskerade hyresgästen är den högst kände Jens som han trodde. Jens har ett officiellt och utåtriktat arbete men har på sista tiden känt sig deprimerad och vill bort. Hyra Fvonks lägenheter åt sig och sina livvakter är en kompromiss för att få egentid. För sjukskriva sig kan Jens inte. Nej, det har gjorts en gång i hans ämbete och skulle han upprepa detta vore det att sänka både sitt förtroende och allt han står för och representerar. Detta ältar Jens och blandat med de barnsliga nästan absurda beklaganden och avslöjanden han kommer med så skymtar ändå något sorgligt. En man med mycket att axla som gör allt för att leva upp till myten och sätter andra framför sig själv.

Fvonk och Jens vänskap utvecklas och de blir blodsbröder. Fvonk känner ibland att han kanske utnyttjas, att han ger mer i vänskapen än vad han får. Hans tankar att gravida förföljer honom eskalerar samtidigt som han börjar att måla igen för att uttrycka sina inre känslor.

20130102-204947.jpg

Dialogerna Fvonk och Jens emellan är så där riktigt roliga och utmärkande för Loes stil. Och trots att båda männen egentligen mår rätt dåligt så är de dråpliga situationer de berättar för varandra också rätt kul, så här på håll betraktat. Och männen stöttar varandra, eftertänksamt och vänligt. Även om Jens ibland kanske tänker mer på sig och sitt än på Fvonk. Men vänskapen beskrivs trots allt fint.

Det finns en del saker jag inte gillar. Bland annat så förekommer det byteshandel mellan Fvonk och en assistent åt Jens. Assistenten vill veta vad Fvonk och Jens pratar om och vad Jens tänker om framtiden. Fvonk vill ha närhet och byter värdelös information mot sex. Det är en solkig del i en annars kul berättelse på ett trist tema (depression menar jag). Både Fvonk och assistenten tappar i aktning för mig när jag läser detta och jag tycker det är synd Loe inte kunde låtit bli den här byteshandeln som inte löser några problem, Fvonks inbillningssjuka och ensamhet försvinner inte genom prostitution.

Allt i allt en kul bok om manlig vänskap, om känslan av att smita från sitt ansvar och skulden över den känslan. Berättat på ett sätt som bara Loe kan.

Adlibris
Bokia
Bokus

Annonser

2 thoughts on “Fvonk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s