Ödemark

Jag fortsätter läsa böcker med snygga omslag och tog mig an Ödemark av Yrsa Sigurdadóttir vars titel är glittrande på omslaget. Kanske skall det representera snö, för som författarnamnet skvallrar om är det en bok som utspelar sig på kallare breddgrader. Andra boken av Sigurdadóttir och hon kan inte längre hålla sig till Island utan flyttar händelsecentrum till Grönland, vinter och en avlägsen plats.

20140103-125052.jpg

Läsaren följer samma advokat Thóra Gudmundsdóttir som var huvudperson i förra boken, Eldnatt. Genom sin tyske pojkvän Matthew som arbetar på bank blir Thóra ombedd att följa med till Grönland och dels verka för att banken skall slippa gå in som betalande borgenär för ett uppdrag som är försenat, dels för att undersöka vad som egentligen skedde där i ödemarken. Innan Thóra bestämmer sig visar Matthew henne ett videoklipp som de lyckats få tag i från forskningsstationen de skall till, innan all kommunikation totalt upphörde. Videoklippet är ruggigt och jag förstår inte hur Thóra kan tacka ja efter att ha sett det, det måste vara logiken som säger att det kan inte vara vad jag tror, det måste vara något annat.

I alla fall så tackar Thóra ja och det är en expedition på sju personer som ger sig iväg. Uppdraget som de skall undersöka var en förstudie inför en gruvanläggning av en ovanlig (?) metall och underlaget för förstudien ligger långt bort på Grönlands nordöstra kust. Flyg, helikopter och slutligen jeep för dem till forskningsstationen som är precis så övergiven de misstänkte. Här i svårtillgängliga ödemarken arbetade man i skift och nu vill personalen inte återvända. Två ingenjörer var kvar och dessa är nu spårlöst försvunna, mest troligen döda i kylan. Det visar sig att för ca ett halvår sedan så försvann ytterligare en av arbetsgänget. Frågan är vart de tar vägen och ifall det ”bara” är vilsegång i snöstormar eller något annat som gjort att dessa personer försvunnit. Det där ruggiga videoklippet och prologen i boken pekar på något annat.

Isolerade ute på forskningsstationen märker Thóra och Co. Snabbt av hur lätt det är att irritera sig på varandra och hur enastående tråkigt det är att arbeta så avskuret från omvärlden. Närmsta byn som ligger inom körradie med bil innebos av Grönlänningar som verkar surmulna och som absolut inte vill ha något med forskningsstationen och dess bemanning att göra. När expeditionen dessutom hittar mycket märkliga fynd i kontorsavdelningen på forskningsstationen och varningsspotlighten går igång i stundande storm så börjar det bli läskigt.

Parallellt med Thóras upplevelser av vistelsen på forskningsstationen så följer läsaren dels Arnar, en av de ingenjörer som vägrar återvända till Grönland. Nu har Arnar lagt in sig på avgiftning hemma på Island efter ett återfall som han tog på grund av händelserna där på Grönland. Dels följer vi Igimaq, en stor grönslänsk jägare som lever enligt gamla seder och smyger runt forskningsstationen – för att ”varna dem” som han säger. Men både Arnars och Igimaqs stycken är kryptiska och visar på övernaturliga fenomen. Fenomen som verkar passa in i det man nystar i på forskningsstationen och inte kan finna någon logisk förklaring till.

Det är inte en helt lättläst bok det här med juridiska aspekter på force major för bankens räkning och med grönländska ord och isländska namn. Men den är kuslig och läskig och får till ett riktigt bra och genomtänkt slut.

Adlibris
Bokus
CDON
Dito

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s