Det vita huset i Simpang

Hanna Nordenhöks Det vita huset i Simpang är en prosaisk berättelse om kyla och kväljande värme. Kylan är vad den berättande kvinnan upplevt, uppvuxen i Sverige med en ensamstående mamma som inte visat mycket intresse för sitt barn utan verkat isolerad och avfjärmad från omvärlden. Nu är mamma Kerstin dement och bor på behandlingshem.

När dottern flyttar in i Kerstins lägenhet hittar hon en gammal svart anteckningsbok. Hon finner den i en låda med minnen från en barndom och en okänd morbror. Boken är mammans från hennes uppväxt i Simpang. Berättelsen som kommer från anteckningsboken är kvalmig, svettig och illavarslande. Lillgammalt gör en ung, bara barnet, Kerstin iakttagelser och från början känner man som läsare att saker inte bådar gott.

20140121-201937.jpg

Berättelsen tar oss med till Kerstins mammas bekantskaper med ett nytt land där hon inte bara är ovan vid klimatet utan också vid de seder som hon förväntas upprätthålla i ett koloniserat land. Efter två barn tappar hennes man allt mer intresset för fru och familj och spenderar allt större del av sin tid på arbete med sockerraffinaderi.

Kerstin och lillebror, som hon blivit en slags beskyddare för, upplever en deprimerad men också sjuk mamma. Värmen och de personer som passerar i deras umgänge påverkar dem och många år senare – i Sverige – kommer Kerstins dotter att förstå vilka hemligheter som funnits i familjen. Kanske kan det ge förståelse för hennes mammas distans men inte förlåtelse.

Adlibris
Bokus
CDON

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s