Bokcirkel: Stoner

Bokcirkel! Dagen började med pepp inför kvällen på @bokglams instagram;

20140721-142626-51986932.jpg
Lång väntelista till uteplats ledde till att vi satt inne, gott vin och jättegod mat på ett varmt Nytorget 6. Och diskussion kring snackisen Stoner.

Stoner av John Williams har ju fått sin (andra?) reviwal 2014. Boken applåderas och läsare är hänförda. Bokcirkeln älskar det engelska omslaget med böcker och tanken på en historia om ”kärleken till litteratur”.

20140721-143243-52363694.jpg
Sen var förväntningarna kanske för höga. Vad det här är, är en berättelse om en man och hans val i livet. För mig personligen var det svårt att hitta ett syfte med boken, vad vill författaren med den här berättelsen tala om för oss läsare? Därför var det kul att Heléne, det första hon gör, är att göra en referens till existentialismen som vi diskuterat tidigare. Heléne sade att hon gillade boken för den beskriver en man utifrån de val han gör.

Efter diskussioner kring handlingen och nedslag i vissa scener kunde vi enas om att berättelsen tar slut med en del öppna frågor. Jag tyckte själv att Williams fler än en gång målade upp scener där läsaren tar del av något som jag trodde skulle leda till beslut eller att man skulle få reda på varför karaktären uppför sig som den gör. Men nej, en del av dessa scener mynnar ut i … ingenting. Vilket är lite trist.

Apropå handlingen, Stoner som berättelsen handlar om, är en ung lantbrukarson som får chansen att studera vid universitetet och väl där så förälskar han sig i ämnet litteratur och stannar – för gott. Så Stoner byter ämne från jordbruk till akademiskt studerande av litteratur. Personligen är jag inte övertygad att det är litteraturen som är det som lockar främst, jag tror mer på det akademiska. Stoner vill jobba med hjärnan och inte händerna. I DN så beskrivs boken som en klassresa snarare än ”kärlek till litteraturen”, en beskrivning jag håller med om.

20140721-144505-53105579.jpg
Vi diskuterade detta i bokcirkeln, att det i tiden som rådde (1920 och framåt) var en slags bryttid, Stoner förväntas ta över efter sina föräldrar och brottas med skuldkänslor när han inte gör det utan väljer med hjärtat. En annan bryttid var den för kärleken och äktenskapet. Stoner uppvaktar väldigt kort sin Edith och friar på premisser vi idag inte kan förstå (för att hon var blek? Jag raljerar men det är nästan sanning). Edith tackar ja av samma oförståeliga grunder och troligen hade hon med den fostran hon fått aldrig kunnat leva ”normalt”. Och igen kan vi prata om hur Edith sen väljer hur hon vill leva. Troligen har hon någon diagnos som för tiden inte erkändes – annat än hysterisk – men hon har ändå val. Mellan Stoner och Edith blir äktenskapet en kamp som båda förlorar på. Eftersom vi följer dem båda genom årtionden så vet vi att de båda, och faktiskt främst Edith, tar till sig tidens anda. Varför tillåta öppet förhållande (typ) men inte skilsmässa om de ändå mår pest i äktenskapet. Här hade jag velat ha mer från författaren medan Heléne har lättare att se det som karaktärernas val.

Som bok är det en lättläst sådan, språket flyter på bra. I cirkeln är vi överens om att det inte är så spännande och när det väl hettar till så ebbar det ut i ingenting. Gillar man akademiska omgivningar så är det här en bra bok. Det känns som att man är i anrik och dammig miljö. Man kan nästan känna lukten av böcker och se skenet av läslampor på bibliotek. Har du inte läst boken så är det en perfekt höstbok. Stämningen finns där!

Adlibris
Bokus
CDON

Annonser

2 thoughts on “Bokcirkel: Stoner

  1. Kul att läsa! Jag blev mer imponerad av boken än du. Förmodligen för att jag är man och äldre än du, även om boken handlar om min farfars generation.
    Så har jag också gjort en klassresa. Har du?
    Egentligen är det märkligt att själva klassresan verkar så oproblematisk för Stoner. Fast den bidrar väl till hans äktenskapsproblem. Hon kommer ju från överklass. Och han får ju karriärproblem också p g a sin bondska arbetssamhet, ärlighet och plikttrogenhet och avsaknad av akademisk förslagenhet. Så det är ju problem, men han sväljer dem.
    Jag tycker det är hans kärlek till böcker, som är det viktigaste för honom. Det akademiska ger honom utrymme för det, karriären i sig är inte det viktiga.
    Han väljer också att inte bryta äktenskapet eftersom den skandalen skulle omöjliggöra att han och hans älskarinna blev kvar i den akademiska bokvärld, som år så viktig för dem och grunden i deras förhållande. Slutet är inte intetsägande, utan vackert försonande. Sen är det smärtsamt och hjärtskärande att läsa om hans oförmåga att ”göra något bra” av relationen till hustru och dotter. Så tänker/känner jag. Skrivit mer på min blogg.
    Kul att hitta din blogg och att vi läst samma bok!

    • Intressant. Jag tycker inte kärleken till litteratur är så uttalad. Bokglam har också skrivit om vår bokcirkel och Heléne där är också inne på att Stoner trots allt är tillfreds. För mig är hans glas halvt tomt 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s