Juan Gabriel Vásquez på Stockholm Literature

Ett av de nya namnen i den samtida sydamerikanska historien, Juan Gabriel Vásquez är i Stockholm för Stockholm Literature på Moderna Museet och samtalar med Lena Andersson om sin bok Ljudet av sådant som faller, och sitt skrivande.

IMG_3077.JPG
Som så många andra sydamerikanska författare så tolkas Vásquez berättelse som en metafor för landet han kommer ifrån, Colombia. Och på frågan om realism och symbolism så svarar han att han vill berätta en historia, en historia som gör att vi alla kan ta del av det som händer i Colombia och hur droghandeln påverkar alla, faktiskt alla.

Så som historia beskriver en händelse , en person som gjorde en sak vid en viss tidpunkt så menar Vaásquez att poesi är det som händer oss alla, hela tiden och överallt. Därför vill han skriva fiktion men har verklighetsanknytning i sin berättelse. Romanen han nu är aktuell med tog lång tid att skriva och kom till honom bitvis, små delar i taget under ett tidsspann. När han så kom att börja foga ihop bitarna kunde han också sätta sig och skriva. Först skrev han inte om den berättande rösten i romanen utan om den person som berättaren kommer att träffa och vars möte kommer att påverka hans liv. Så romanen började i tredje person för att finna sitt ”jag” först efter ett tag. I berättelsen har Vásques velat utforska sin generation, de födda tidigt 70-tal och hur de formades av Colombias historia, ett land som just hämtat sig från inbördeskrig efter frigörelse och som kom att bli hela världens knarkskafferi. Den droghandel som Colombia driver har skakat hela landet, dess folk hamnar i en värld där deras mentalitet och moral helt formas efter det våldsamma i droghandeln.
br />
IMG_3083.JPG
Vásquez menar inte att han finner några svar i sin roman men att romanen i sig kanske är ett svar på de frågor om form och identitet som han undersöker. Lena Andersson som är hans samtalspartner tar upp att huvudkaraktärens hustru inte är Colombian och hur detta, att de har olika bakgrund tär på deras äktenskap och hur omedvetet dragen till Maya, drogsmugglarens dotter, karaktären känner sig. På så sätt visar Vásquez en bild av Colombia som förstört och svårt att hantera känslor som andra delar av världen tar för normala.

Författaren säger sig inte ha haft ambitionen att kritisera USA eller att frånsäga Colombia ansvaret för det som händer i landet. Men som författare och berättare tar han sig rätten att återberätta delar av myter han vuxit upp med. Att fredskåren som kom till landet i nöd var grunden för att marijuana förädlades till kokain. Att det är så otroligt lönsamt med knarksmuggling att man kan flyga under radarn till USA och sedan lämna planet där för att köpa nytt för nästa last. Hur många i hans generation vuxit upp i lögnen att deras fäder, bröder eller andra släktingar dött under något krig men i realiteten sitter i fängelse i USA. Hur kan detta inte påverka folket? Idag, menar Vásquez, är det mer ovanligt någon inte är påverkad av droghandeln än att de är det. Det är också den indirekta påverkan han velat lyfta i boken. Samtidigt försöker han hitta beröringspunkter som visar på det absurda i att tidigare piloter som hedrades som hjältar efter kriget ersatts av piloter vars specialitet är att flyga under radarn och smuggla. Vad är det som gör att människan går från patriotism och heronism till våld och kapitalism? Det är berättelsen om ett land och dess historia men Vásquez hoppas han berättar den på ett sätt som gör att vi alla kan ta del av den på ett sätt som är oförglömligt. För det är hans syn på (skön)litteraturen.<

IMG_3084.JPG

Adlibris
Bokus
CDON

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s