Fyra noveller om kvinnor

Jag fick Novellix senaste novell-fyra som är skriven av fyra starka kvinnliga profiler. 

 


Anna Karin Palm är van novellförfattare och hennes Älven för Novellix är en tragisk berättelse där vi möter en kvinna som genomgår hemska minuter, en timme kanske, när hennes man befaras ha gått genom sin med sin skoter. Palm låter läsaren komma kvinnan nära, nära och uppleva både mötet med mannen men också hennes förhållande till älven. Älven har alltid funnits i hennes liv och nu verkar älven avgöra liv, mannens men också kvinnans fortsatta. 

Var du lycklig farmor? är en ny form av uttryck för Malou von Sivers, skönlitterärt. Här träffar vi också en kvinna och kommer henne nära. Titeln är en fråga som kvinnan får när barnbarnet betraktar hennes bröllopsfotografi. Farmodern gifte sig under mellankrigstiden och valet stod mellan två bröder och två helt olika liv. Det är en mycket finstämd berättelse som på få sidor får mig att fundera mycket. På kärlek och på lycka. Kan man skapa lycka för sig själv genom att finnas där för andra och kan kärlek växa fram? 

Susanna Alakoskis Omsorgen är min personliga favorit i den här fyran. Den här kvinnan vi följer arbetar inom omsorgen och under förberedelserna inför en middag med arbetskamraten och vänninan hinner Pernilla, som hon heter, fundera på så mycket som även de som inte arbetar inom omsorgen borde fundera på. Hur man är mänsklig och hur vi (borde) respekterar varandra som människor. 

Och så slutligen American hotel av Sara Stridsberg som utspelar sig i Detroit, en övergiven bankrutt stad där människor fortfarande lever. En av dem är kvinnan som älskar en man men lever med hans tvillingbror. Stridsberg kan det där med att peta på det ömtåliga och få människans fula sida att bli sårbar. 

Kvinnan, livet och kärleken skulle jag sätta som rubrik på den här fyran. Jag älskar teman och det här att Novellix lägger energi och tanke bakom sina sammansättningar. Det här blev jättebra, jag rekommenderar verkligen att läsa samtliga fyra noveller och tänk över kvinnans roll. 

Annonser

Northanger Abbey

Jag har varit lite anti mot Jane Austen utan att ha läst hennes böcker. Jag baserar mitt anti på de filmatiseringar som gjorts på hennes böcker där jag tyckt att de inte alls varit speciellt feministiska, inte ens med tanke på den tid som rådde. Så jag har inte gillat, förutom Emma, som jag tyckte var rätt kul men ändå tjej som väntar på mannen i sitt liv. 

Så när vi fick den nya klassiker-fyran från Bonniers och Jane Austens Northanger Abbey var en av böckerna var jag inte så hågad. Tur då att jag har #rödvinsbokcirkeln som får mig att läsa böcker jag annars lagt längst ned i läsa-högen. För jag blev positivt överraskad! Austen är otroligt ironisk och vass. Hon gömmer sin kritik mot samhällsnormerna i roliga karaktärer och små missöden som framstår som livsavgörande. 

Catherine i boken är en ung kvinna som får chansen att följa med till Bath en säsong. Catherine har varit en pojkflicka och vuxit upp på landet så hon kan inte de sociala spelet och hon sveps med av nya bekantskapen Isabella. I förordet så jämför Amanda Svensson Catherine med Anne på Grönkulla och reflekterar över att Austen levde 100 år före L.M. Montgomery och jag får också den känslan  kånslan av att Catherine är en ung kvinna med huvudet i det blå som vill alla väl men som så hemskt hemskt gärna vill leva sitt liv som en roman. Nu diskuterar man förvisso benämningen roman i boken och det är underbart att Austen, som kvinnlig författare och läsare, knäpper kännarna på näsan. Läsa gör man för att man gillar det, det finns ingen ”fin” litteratur eller ”ful” litteratur.  

 

I cirkeln gick vi från älskade boken (Heléne), över så positivt överraskad (jag), till rätt tråkig (Maria). Det gjorde att vi kunde diskutera olika saker och jag håller med Maria om att ”baksidebeskrivningen” av boken ger bild av en helt annan bok och när den saluförs som lite goth är man helt ute och cyklar. Boken sägs vara en av Austens första men gavs ut postumt. Sånt får en alltid att undra lite, vill man klämma ur det sista av ett namn eller är det ett verk som står sig? Kanske var ironin nedskruvad i de senare böckerna och det är därför jag inte uppskattat filmerna? Som författare är Austen närvarande i hela boken och är rösten som för oss framåt, Austen låter Catherine vara naiv och det funkar utan att man som läsare förtvivlas över huvudpersonen. Just för att man känner att Austen använder Catherine för att förmedla något. Jag är mycket glad över att man valde detta något mindre kända verk av Austen för den brittiska klassiker-fyran. 

Adlibris

Bokus

CDON

Kvinna inför rätta

Den här boken låg ett tag i högen innan jag läste den och jag tror att det beror på omslaget som jag gillar för färgsättningen och mönstret men som faktiskt är rätt trist.  

Som man kanske kan gissa så är mönstret troligen DNA-strukturer och bokens berättelserska Yvonne är framstående forskare inom genetik med kunskaper som ibland efterfrågas parlamentariska utskott. DNA löper också som en röd tråd i den historia som Yvonne delar med läsaren. 

Kvinna inför rätta av Louise Doughty börjar med att vi möter Yvonne i rätten där hon som anklagad skall vittna och får en fråga som hon totalt bryter ihop för. I och med att hon tycker det hela är kört kastas vi tillbaka i tiden, inte speciellt långt, till upptakten för historien som tagit henne och hennes ”älskade” till rätten som anklagade. 

Yvonne är nöjd med sitt liv, hon arbetar med något som intresserar henne och hon mår bra. Hon har två vuxna barn och lever i ett kärleksfullt om än inte längre passionerat äktenskap. Hon söker egentligen ingenting men när rätt man närmar sig blir hon handlöst förälskad och inleder ett förhållande. Ett förhållande Yvonne upplever bygger på ömsesidig  attraktion och känsla av samhörighet. Ingen av dem tänker tanken att lämna sina respektive eller på ett liv tillsammans men det är ändå mer än sex. Det är känslan av en själsfrände och för den andre gör man saker man aldrig trott om sig själv. 

Så när Yvonne råkar ut för någonting hemskt så finns älskaren där för henne och hon kan anförtro sig till honom på ett sätt hon inte kunnat inför sin man. Samtidigt som händelsen för dem närmre varandra så slår det en kil mellan dem och det är den här kilen som leder till att de i boken är anklagade inför rätta. 

Det är en väldigt bra skriven berättelse, hela tiden ur ett berättarperspektiv från Yvonnes sida. Den är skickligt uppbyggd och spännande trots den är rätt långsam och innehåller en del stycken som är nästan långtråkigt akademiska. Yvonnes intelligens finns där hela tiden och hon reflekterar på ett sätt som jag uppskattar mycket. Trots allt så finns passionen där och Yvonne är som sagt var varken dum eller naiv men hon är människa och har känslor. Hon är inte 16 utan närmare 60 och det är intressant följa en äldre kvinna som inte är färdig med livet utan fortfarande tar för sig. Jag sträckläste den och rekommenderar den verkligen, framför allt för intrigen. 

Adlibris

Bokus

CDON

 

Älskaren från huvudkontoret

Camilla Grebe gjorde succé med sin syster Åsa Träff med deras serie om Siri Bergman. Dessutom skriver hon på en triologi med Paul Leander-Engström; Moskva Noir. Hon grundade och drev Storyside och nu har hon utkommit med en bok skriven av endast henne själv. Älskaren från huvudkontoret är en välskriven deckare med lite drag av amerikansk noir, jag tänker mest på stilen som är beskrivande på det där sättet som ”det var en regnig kväll och jag satt på kontoret när …”.  Det är en del svenska författare som undersökt genren på senaste och jag gillar det Grebe gör här. 

Det märks att Grebe har skrivit förr, hennes karaktärer har liv om än att de inte är speciellt älskvärda. Det känns som att man kommer in och lär känna Peter på polisen och Hanne beteendevetare på en gång (som om att man träffat dem förr, så bra beskriver Grebe dem) och jag tror det kommer fler böcker om dem, det ser jag gärna. 

Också Emma lär man känna och det är runt Emma historien kretsar. Emma har en ny stor diamantring och ser med lycka på framtiden, nyförlovad och kär. Hon kan inte riktigt än berätta för arbetskamraterna i klädbutiken vem fästmannen är – för han är företagets omskrivne bad boy till ledare Jesper. Genom boken följer vi Emma och hur hon träffar Jesper. Hur hon kommer honom allt närmare och vågar tro på en framtid efter en barndom med alkoholiserade föräldrar och en ungdom som kom av sig efter övergrepp. Det här får läsaren ta del av samtidigt som Emma brottas med tvivel och sökande efter svar. För Jesper klipper helt kontakten efter förlovningen. Han lämnar Emma utblottad (bokstavligt) och hon vet inte varför.  

 När Peter och sedermera Hanne jobbar med ett fall där en kvinna funnits död och lemlästad i just omsusade Jespers hus och Jesper själv är försvunnen börjar man fundera på hur det hänger ihop. 

Grattis Elin som vann! Månpocket har sponsrat med signerad pocket att lotta ut till er läsare så ni också kan ta del av den här thrillern. Skriv nåt i kommentarsfältet (OBS! Glöm inte kontaktuppgifter) senast 17:de februari så är du med i utlottningen. 

Och kolla @rodvinsborkcirkeln på Instagram i veckan för ytterligare utlottning! 

Adlibris

Bokus

CDON

De försvunna

Som jag hängde på Stockholms biblioteks sida för att haffa Caroline Erikssons bok De försvunna. Till slut hittade jag boken som e-bok hos Malmös bibliotek och kunde läsa. Nu har det gått ett dygn och jag har smält känslorna lite. Första intrycket var att jag kände mig lurad. Det här var inte berättelsen jag hade väntat mig. Men så går jag tillbaka och läser förlagets text. Och det handlar mer om hur jag läste texten än hur den är utformad. Och jag snor förlagets inledande text som jag skriver under på: 

De försvunna är en gastkramande och oförutsägbar psykologisk spänningsroman av Caroline Eriksson, där ingen är den man tror och ingenting är som det först verkar. 

Den är verkligen psykologisk spänning! Och oförutsägbar, jag hann gissa många möjliga scenarion under tiden jag läste. Gastkramande – nja, sådär. Men den är verkligen beskrivande i scenerna där vi följer berättaren Greta i hennes alltmer desperata handlingar. 

Greta åker i början av boken ut till en liten ö i en sjö med kärleken Alex och dottern Smilla. Greta låter Alex och Smilla gå i land och undersöka ön och väntar i ekan. Samtidigt så får läsaren ta del av Gretas tankar och känslor inför sjön som Alex målat upp som både mystisk och oroväckande genom sägner och smeknamnet ”maran”. Så går tiden och de kommer inte tillbaka, Greta går iland och letar men de är som uppslukade. Det finns inga spår av dem. Vad gör man i en sån situation? De måste ju vara där, eller hur? Ja, det är upptakten till berättelsen som sedan utvecklas både genom Gretas sökande och genom Gretas tankar (som ger läsaren del av Gretas inte helt problemlösa bakgrund och inte helt problemlösa relation till Alex). Det finns en kursiv röst, kapitel som olycksbådande antyder det ena och det andra och jag gillar inte sånt så mycket men det har i alla fall sin roll här och säcken knyts verkligen ihop. Här är det inga lösa trådar om än att vissa trådar klaras upp lite snabbt. Det här att man som läsare verkligen får svar på sina frågor och spänningen är bokens bästa behållning tycker jag. Och precis som jag hade en föreställning om bokens handling går boken ut på att allt inte är vad man tror.  

 Adlibris

Bokus

CDON

M varken mer eller mindre

En författare med samma efternamn som mig men inte släkt (eller inte tillräckligt nära för att nån jag pratar med skall veta vem hon är), jag är intresserad. Petra Backströms debut M varken mer eller mindre kom ut på Rabén & Sjögren nu i början av året. Det är en ungdomsroman med en huvudperson i 20-årsåldern. Precis som Johanna Westers Nattsagor för sömnlösa är det en huvudkaraktär som man som vuxen kanske uppfattar som lite omogen och svår att relatera till men som unga läsare säkert tycker är befriande – det är inte så jäkla lätt att bli vuxen (läs lämna tonåren). Maj i boken driver runt och gör inte så mycket, istället fokuserar hon på sina kärleks/sexuella förhållanden. Vad jag gillar med boken är att Maj, trots jag tyckte hon var lite väl loj i början, faktiskt reflekterar över hur svårt det är att veta ifall man är kär och att det inte finns några checklistor för hur man skall bete sig som kär. Och att det kan vara nog så svårt att skilja på kärlek och lusta. 

  
Maj är en tjej som trots sitt grubblande över kärleken är rätt trygg i sig själv och det skapar en hel del roliga scener där Maj snoppar av killar. Boken är skriven som en slags dagbok utan att vara nedskriven. Vi kastas in i Majs tankar just när hon har ett ex som hon träffar när lusten faller på och två potentiella killar på G; en kille hon kan tänka sig och en kille som verkligen vill ha henne. Plus att hon känner attraktion (och besvarad sådan) för bästisens pappa. Maj jonglerar dessa fyra män, hur hon beter sig mot dem och hur de beter sig mot Maj skapar en intressant grund för Majs tankar kring kärlek och vem hon är. 

Adlibris

Bokus

CDON

Författarbar

I veckan som gick hade jag förmånen att ta del av en afton benämnd författarbar. Fyra förlag gick ihop och presenterade vårnyheter med författarsamtal på 7 minuter var (som en speed-date) samtidigt som vi inbjudna drack vin och åt minipizzor. Jag fullkomligen älskar att höra författarna berätta om sina böcker och det i kombi med vinet gjorde det till en toppenkväll i sällskap med Maria från vår #rödvinsbokcirkeln vi fick flera böcker att cirkla. Tack till Piratförlaget, Natur & Kultur, Brombergs och Weyler förlag! 

Ann-Marie Skarp från Piratförlaget och Dorotea Bromberg från Brombergs (med likadan klänning som jag har) i Natur. & Kulturs lokaler.

Andreas T Olsson är en av kvällens skådespelare som i vår debuterar som författare. Olsson har skrivit Det tysta paret som beskrivs som komisk och rapp.  

Andreas T Olsson. Nu kommer hans bok imte förrän i april men hur stylish är det inte att som författare ha en chique pärm att läsa ur?

 Rapp är också namnet på huvudpersonen som Olsson själv beskriver som lever i en fantastivärld, litteraturens och konstens värld. Olsson flydde redan som barn in i denna värld och när läsaren möter honom i Stockholm som servitör på KB så får vi följa honom i livet och se hur sakers gång kan övertyga Rapp om att verkligheten ibland kanske kan överträffa dikten. 

De fördrivna är Negar Nasehs andra bok och till skillnad från debuten som var till hälften en beskrivning av processen att skriva den andra hälften är detta en ren fiktion. Naseh beskriver boken själv som ett kammardrama som utspelar sig på Sicilien där ett par spenderar föräldraledigheten, eftersom de har medel och kan. Två vänner besöker dem varav en är journalist som skall skriva om flyktingströmmen och detta sätter igång deras syn på det som kallas Europa.  

En enligt egen utsago bakfull Negar Naseh som firat att boken är färdig!

 Flyktingströmmen och de aktuella frågorna blir en fond till romanens berättelse som liksom debuten tar upp kvinnans roll och andra politiska frågeställningar. Hon vill absolut inte kalla det en samtidsroman men är ok med förlagets katalogtext som säger psykologisk samtidsberättelse. 

 Elin Cullhed är med Gudarna en debutant som kallar sin berättelse för en hämdroman. Det är en komplex historia, säger hon, som mynnar ut i en konkret hämndaktion. Boken handlar om Jane och hennes Bita och Lilly, 16-åriga tjejer som tar för sig i världen – eller den håla de bor i. De vill inte vara tjejer, de är Gudar. En fenomenal benämning som de hittar genom att kombinera guzz och brudar. Cullheds gestaltning av dessa 16-åringar ger ett enormt tempo och ett ungt språk. Och det kändes verkligen som att den behövdes skrivas i rasande fart, som att berättelsen bara måste ut påstår Cullhed.  

Elin Cullhed läser ur Gudarna som gar en formgivning som verkar spegla innehållets fart och fläkt.

 Läs gärna Kultwatch kortintervju med Cullhed! 

Dagar utan ljus, nätter utan mörker är en ubåtsroman. Men inte ubåtsroman á la Tom Clancy utan en roman av David Norlin som ville skriva en berättelse som skulle handla om hemligheter där huvudpersonen måste hålla på en hemlighet. Och vad är hemligare än militären och en ubåt? För ingen vet var de befinner sig, inte ens befälen på land och sättet de kommunicerar med omvärlden är krypterat.  

David Norlin ville absolut inte placeras i facket ubåtsromanförfattare.

Det är en kärleksroman eller en karaktärsroman eller en roman om relationer i grupp eller en dystopi. Pre-akopalystisk. 

En brevroman, som bygger på brevväxling där läsaren tar del bara av ena sidans meddelande. Något som är meningen skall skapa en känsla av tjuvlyssning. Och en kuslig känsla av att ta del av en hemlighet man inte skall få veta. Egentligen, säger Norlin, är det tre berättelser. Den känsliga miljön i ubåten som både är avgränsad och isolerad och som är en kuliss för skildring av grupppsykologi, hur vi reagerar under stress och press. Världsläget som gör att en snabb operation krävs och varken båten eller besättningen var mogna uppdraget. Och så hemligheten. Befälhavarens brevväxling med någon på land  som blir en katalysator att närma sig hans liv. 

Kvällens andra skådespelare som goes författare är Carlos Schmidt som kommit ut med Ett hål i isen.  

Ett hål i isen var Carlos Schmidts bebis som nu alltså finns som bok.

 Schmidt gillar det dråpliga och kommunikation eller misskommunikation och har skrivit om detta i boken som klassas dom förväxlingskomedi. 

Det handlar om en ung kille som bor hemma och som har missat livet när han suttit framför datorn och betraktat livet. Men så beslutar han sig för att ta kontroll över livet och en dag på promenad så ser han vid Västerbron en dunjacka och ett hål i isen. Han förstår vad som hänt och blir plötsligt så himla glad över att leva. För att leva ut sin livsglädje så beslutar han sig för att återbringa jackan till de efterlevande och träffar på så sätt en kvinna. Och blir kär. Men kvinnan har en annan agenda och han töjer på sanningen för att behålla hennes intresse. Och hon har en bror med en egen agenda och snart blir det  svårt att hålla samman allt. Som ett underlag för en pjäs. Eller en film. En förväxlingskomedi. 

Med Sjuka själar lär vi känna Kristina Ohlsson i en ny genre; skräck. Det är egentligen hennes hemvist säger hon och boken har legat och väntat i flera år medans som slagit igenom både som deckar- och barn & ungdomsförfattare.  

Vem vill inte bli rädd undrar Kristina Ohlsson. Hehe.

Jurtjukogården av Stephen King var som för så många ingången till skräck för Ohlsson som fortsätter med att säga att Rosemaries baby och upplevelsen av skräck är oerhört lockande. Varför lockande? Jo, för att det skapat sådana känslor. Hon refererar till när hon pratade med en klass 5 nyligen om känslor, de grundläggande är skratt, gråt och skräck. De är känslor du inte kan ta miste på. 
Sjuka själar handlar om det läskigaste Ohlsson kan tänka sig, idyllen i ett villaområde. Lukas i boken återvänder till sitt föräldrahem i Kristianstad efter 10 års flykt efter en oerhört traumatisk upplevelse där han var en av flera som kidnappades men dom enda återvände om än misshandlad och utan minne. Nu hemsöks Lukas av att minnesluckorna skulle betyda att han var inblandad på något vis. Tillbaka i stan drar han till sig Gunnars uppmärksamhet, Gunnar vars dotter aldrig återvände och som är besatt av tanken att någon – kanske Lukas – faktiskt vet vad som hände henne. Samtidigt byter prästgården ägare och kvinnan i paret dom flyttar in upplever märkliga händelser. Ohlsson säger själv att hon blir skiträdd. Jag är själv så lockad att läsa! Jag älskar också att känna när jag läser. Hoppas jag blir skrämd som fan.