Fallvatten

Att läsa Fallvatten av Mikael Niemi är nästan som att läsa en amerikansk katastroffilm. Den börjar lite fint sådär, man får möta ett antal personer som alla är olika men som man får lära känna något. Det är höst och det regnar. Det har regnat länge där långt uppe i Norrland och älvens vattenstånd har stigit, på kraftverken får man släppa ut vatten för att möta överflödet. Så brister en av dammarna och en otroligt kraftfull våg av vatten tar fart och krossar allt i sin väg. Vatten forsar fram och träffar nästa damm som inte klarar trycket och kedjereaktionen är ett faktum. Men det får inte läsaren reda på till att börja med. Istället så möter de personer vi träffat flodvågen (älvvågen?), antingen överrrumplande eller genom en föraning något skett eller – om de har tur och befinner sig så pass långt från startkällan – genom evakueringslarm.  Och sen blir det action!

Vattnet som forsar fram jagar folk på flykt och folk på flykt blir pressade och kan i pressade situationer göra saker de annars inte skulle göra. Som i en katastroffilm så får vi ta del av vilken överlevnadsinstinkt människan faktiskt har. I fasansfulla situationer gör en del allt för att rädda sitt eget skinn och bryr sig inte om vad som händer andra på vägen, en del riskerar sitt eget liv för att rädda okända men framför allt så klarar både kropp och psyke mer än vad man trodde var möjligt.

fallvatten_inb_low

Med den blandning av personligheter som Niemi låter läsaren möta så ges smakprov på flera olika reaktioner. Jag läste boken inför en bokcirkelträff och det skall bli riktigt intressant diskutera de olika reaktionerna och hur verklighetsanknutna de kan vara. Det enda jag reagerade på som överdrivet var en man som redan innan katastrofen var ett faktum väckte obehag. Den här mannens uppträdande är vidrigt och kan inte skyllas på situationen, jag undrar hur han klarat sig i samhället tidigare, det känns som att han måste gått över gränsen förut. Annars blir jag ibland varm när personer gör allt för att varna och hjälpa varandra och kall när det beskrivs hur – i lugna lilla Sverige – andra blir som galna och masshysteri utbrister.

Jag har inte läst något av Niemi sedan Populärmusik från Vittula som jag tyckte var helt ok men inget mer. Det här är en annorlunda bok jämfört med Populärmusik, det här är fylld av action. Men kärleken till nordliga Norrland och naturen finns där, både genom karaktärernas känslor och genom de naturbeskrivningar som görs. Det är en häftig bok som utmanar, Sverige är annars så förskonat från naturkatastrofer och det är snudd på overkligt det som sker. Kanske därför jag gör parallellen till amerikansk katastroffilm. Sånt här händer inte hemma.

Adlibris

Bokia

Bokus

CDON.COM

Fritz Ståhl

 

 

Annonser