Geir Gulliksen – Berättelse om ett äktenskap 

I veckan fick jag möjligheten att gå på Kulturhuset här i Stockholm och lyssna på Geir Gulliksen i samtal med Andreas Norman om sin senaste roman Berättelse om ett äktenskap. En roman som blivit väl mottagen och som också är nominerad till Nordiska rådets pris. 

Geir Gulliksen och Andreas Norman

Berättelse om ett äktenskap är en berättelse om ett par, Jon och Timmy. Jon arbetar idag hemma och agerar också ”hemmaman” medan Timmy gör karriär på institut där hon arbetar med projekt. De är ett väldigt vanligt medelklasspar men så ändras allt när Timmy förälskar sig i någon annan. 

Titeln i obestämd form förklarar Gulliksen med att vad han velat berätta är inte den slutgiltiga berättelsen utan en berättelse – sett ur mannens perspektiv (men det blir liksom att han berättar hennes historia, ur sitt perspektiv. Det är ett spännande upplägg). Gulliksen tror att man i ett par delar sin historia men i sekunden som det tar slut så står man där med olika historia och ser man från den punkten bakåt så ändrar sig också den tidigare gemensamma historien sig. Utan sin partner blir de någon annan, någon ny, som sen ändrar historien. Och det var i denna ståndpunkt Gulliksen kom att utforska hur han kunde skriva hennes historia genom honom

På många sätt har Gulliksen vänt på de traditionella könsrollerna i boken. Timmy är den som gör karriär, den som kanske ser sin man som ”självklar” och den som hittar en ny kärlek. Detta medan Jon arbetar hemifrån och som dessutom verkar ha gått ned i arbetstid och ägnar tid åt hemmet och barnen och lägger tid på att fundera över förhållandet och kärleken. Jon kommer också ha svårt att acceptera att Timmy är på väg från deras tvåsamhet och försöker vara ”modern” och öppen samtidigt som han i det närmsta förnedrar sig själv i hur han förnekar sig den monogami han trots allt önskar med Timmy. 

Geir Gulliksen läser ur den norska upplagan, som har samma omslag som den svenska.

Gulliksen säger att efter sin första skilsmässa så är karaktären Jon rädd att förlora sin nuvarande hustru och det liv de lever. Därför reagerar han, när Timmy börjar visa intresse för en man, genom att försöka vara öppen och tillåtande. Ett sätt, menar Gulliksen, att reagera liksom andra sätt som ilska, avundsjuka eller helt enkelt genom att bli en sämre människa. Många recensioner tar också till vara på detta försök till öppenhet som Job ger sig in i och hur han lider kval. Samtidigt så finns i boken, som inte är tjock, väldigt många sexscener och anspelningar på fysisk kärlek. 

När jag läste boken, innan jag hörde Gulliksen prata om Jon, så uppfattade jag Jon som väldigt krävande. Redan tidigt i Jon och Timmys förhållande så tar Jon in andra män i sexuella fantasier. Jag upplevde det inte som öppet och fritänkande utan mer ett sätt att knyta Timmy till sig. Genom att introducera andra män i fantasin blir Jon inte bara upphetsad utan han skapar också ett övertag där han är den som orkestrerar ett eventuellt snedsteg. Timmy visar aldrig, trots att det är Jon som berättar, något större intresse av dessa fantasier utan verkar mer hänga med för Jons skull. 

När Timmy sedan börjar umgås med en annan man så är attraktionen på ett annat plan än fysisk och det är nu som Jon blir besatt. Han märker vad som händer och han försöker forcera fram ett förhållande dem emellan så att han, genom sin egen påtalade öppenhet, är den som styr även detta. Men Timmy reagerar annorlunda och Jon känner sig allt mer som förloraren i det hela, vilket gör hans handlande oerhört ambivalent. Och det är vi överens om Gulliksen och jag. Att när saker inte går som Jon planerat och när kärleken är av ett annat slag än den Jon kan styra över så fallerar allt. Det blir en kärlekskamp mellan fysiskt sex och psykiskt samhörighet. 

Adlibris

Bokus

CDON 

Tack Weyler förlag! 

 

Annonser

Författarbar 

Förra veckan slog sig Natur & Kultur och Weyler förlag sig ihop och höll författarbar, vilket innebar att bokintresserade fick komma och mingla och höra om ett gäng av höstens böcker. Jag älskar att höra författarens tankar kring sina berättelser och processerna att skriva just den boken så jag uppskattade kvällen mycket! 

Först ut att prata om sin bok var Sandra Beijer med sin andra bok, Allt som blir kvar. Fokus i denna bok är inte så mycket som i första boken, Det handlar om dig, förälskelsen utan det som händer efter, när det tar slut. 

I Allt som blir kvar så gör Matildas pojkvän slut och Matildas värld bryter ihop. Som ett sätt att hamtera uppbrottets alla känslor så skapar Matilda med sin bästa vän ”30-dagarsregeln”. Det är 30 dagar då hon inte skall känna något alls utan söka andra kickar i livet för att inte gå under totalt av sorg och känslor kring exet. 

Staden har en central karaktär när Beijer skriver. Förläggaren jämför beskrivningen  med sekelskiftets böckers dekadens. Beijer säger att det är intressant att staden nästan mår som huvudkaraktären. Ett tomt och närmast laglöst Stockholm i juli. Karaktärer som inte mår så bra i en stad som tillåter allt, det är farligt farligt men härligt härligt. 

Beijer skriver om unga vuxna och tycker att 19-20 är en ålder då man är vuxen men nästan inte ändå. Man tycker att man är vuxen men vill ändå ty sig till någon, man är inte alltid färdig med att finna sig själv. Det är där Beijer hittar sin berättelse. 

Att skriva sin andra roman var en pärs. Så glad hon aldrig behöver röra den igen. Arbetet med en bok har blivit nästan hela fyra böcker under arbetet. Hon ville absolut inte skriva en bok som den första igen, kände stor press att presentera något nytt. Och boken är inte självbiografisk även om vi alla som följt Beijers blogg en längre tid vet att hennes uppbrott för något år sedan var tärande för henne. 

Åsa Avdic är journalisten som nu kommer med Isola, en dystopti med tydlig östkaraktär. En feelbadroman med science fiction inriktning, ensaga om vad som hade hänt ifall muren aldrig fallit och Sverige blev en del av östblocket. En framtid som utspelar sig på 2030-talet men som liknar Sverige på 1990-talet. 

Och trots det här så är det också en pusseldeckare. Och så var det historien uppstod för Avdic, i en deckarnöt. Som reporter ville hon inte göra research (det var hon så trött på, det gör hon i dagliga arbetet) när hon funderade på hur deckarnöten skulle gestaltas. Så framtiden var ett sätt att bestämma själv. Och det som inte förändrats är den mänskliga kroppen, därför utspelar sig hennes roman i framtiden med fiktiva ramar men kring människan. 

Isola är en ö och på ön skall ett experiment utföras – det är här deckarnöten ligger. Hennes huvudperson är tuff och stark men ändå något av en anti-hjältinna som läsaren kanske inte helt faller för. Avdic jämför det med Homer Simpson, hur det är intressant att se vad en gränslös person tar sig för utan att identifiera sig med personen. I Isola får den kvinnliga huvudpersonen  Hon an offer she cant refuse och skall leda experimentet genom att i en sluten grupp på ön iscensätta sin död (som mord). 

Lennart Hagerfors växte upp i en missionärsfamilj och spenderade stora delar av barndomen i Kongo. Som barn var Hagerfors alltid den som var annorlunda – såväl i Kongo som hemma. Har aldrig gått i en klass mer än ett år. Han upplevde ett  utanförskap som han gett också Jesus – alltid annorlunda och utanför. Det är Jesus som är huvudpersonen i Hagfors roman Människosonen

 Jesus försvinner från Bibeln vid 12 års ålder och återkommer när han är 18 och döps. Men vad gjorde han däremellan? Det försöker den här boken sig på att berätta. 
Hagerfors växte upp med Jesus och Jesus bestämde hans familjs liv. För de var en missionärsfamilj och allt, var när hur bestämdes av Jesus. Hagerfors älskade fotboll var inte hans, det var missionens. Som barn var Jesus alltid närvarande men som vuxen var det spännande att upptäcka Jesus genom att skriva utifrån hans perspektiv. Hagfors vill  skildra Jesus liv som en erfarenhet som gav underlag till hans kommande predikningar. Förmedla en känsla att de inte var abstrakta tankar utan baserade på livserfarenhet. Bland annat får Jesus får i boken resa till Alexandria och uppleva den ”moderna” världen. Jesus är en verklig person och detta låter som en ytterst intressant framställning av en man som vuxit upp i religion. Är jättesugen på att läsa! 

Sven Bergman är journalist som arbetar medUppdrag granskning och tillsammans med Joachim Dyfvermark har han skrivit ett svenskt kapitel i berättelsen om historiens största läcka, Panama-dokumenten

Läckan inkluderade fler än 300 journalister över hela världen som samarbetade i hemlighet under ett år med 11,5 miljoner (!) dokument som var det som utgör världens största läcka. Bergman, Dyfvermark och en isländsk kollega lurade Islands president i en fälla – det som vi ser i uppdrag granskning – det sades skulle handla om bankkraschen och sedan vändes det till ett avslöjande som ledde till kalabalik på Island och presidentens avgång. 

Geir Gulliksen är med Berättelse om ett äktenskap nominerad till Nordiska rådets litteraturpris och har fått mycket goda recensionen. 
Boken utgår från ett lyckligt äktenskap, de har varit gifta i över 20 år och pratar med varandra, trivs och har (till och med) sex. Men så en dag så blir hon attraherad av en annan man och detta är historien om hur en stark kärlek kan nå ett slut. Vi följer dem under ett år som är det året de bryter upp. Gulliksen vill kalla det en kärleksroman, inte en skilsmässoroman. I boken vill Gulliksen  närma sig kärleken genom hur de inblandade inte riktigt förstår vad som händer. Hon, som plötslig har känslor för någon annan än sin man. Han,som går från arg och sviken till att be henne att leka av sig och komma åter. De har delat sina liv och nu helt plötsligt så delar de inte längre historien. Det är sorgligt och förlösande på samma gång. 

Jag hade fått för mig att också Maja Lunde och Binas historia var nominerade till Nordiska rådets litteraturpris men så var det inte. Dock har också Lunde fått väldigt fina recensioner med sin bok vars ursprung började när Lunde såg en dokumentär om bidöden. Och vad konsekvenserna av detta kan bli. Hur mycket humlorna och pollineringen betyder för vår fortlevnad. Den här fascinationen gjorde att allt annat fick vänta och hon började på denna skönlitterär roman.

Läsaren får följa personer i tre tidsskikt, från början av ”industrialiseringen” av bin i mitten av 1800-talet, genom nutid när vi upptäcker att bina håller på att försvinna till en framtid 2098 i Kina där man går runt och pollinerar för hand för att ersätta bina. Tre huvudpersoner, tre världsdelar och tre tidsåldrar. Som ändå vävs ihop på ett självklart sätt. Genom bina och deras historia. Men också en historia om familjer och vad man gör för sin familj. Hur man vill skydda sina barn och hur man samarbetar med sina barn, för överlevnad och av kärlek.