Lex bok

Här är en annan bok med jäkligt snyggt omslag, Lex bok av Sara Kadefors. Förutom ett snyggt omslag har den också ett bra innehåll. Ett språk som gör det lätt att läsa, ett flyt och en huvudkaraktär som är så där ironiskt rolig som många ungdomskaraktärer är nuförtiden. Här är huvudkaraktären hela 18 år och går sista året på gymnasiet. Sett till andra ungdomsböcker så är väl Lex inte så försigkommen men det är faktiskt skönt att läsa om en person som inte har sin sexuella debut i 14-årsåldern. Annars verkar Lex vara en skärpt tjej men ofantligt skoltrött. Inte så att hon skolkar men hon ser helt enkelt inte poängen med skolan, hon är tämligen politisk i sina tankar där hon pessimistiskt ifrågasätter vad dagens ungdom egentligen strävar efter när framtiden är given; arbetslöshet.

När jag läser så känns det som att jag snabbt kommer Lex nära och lär känna henne även om hon är bra mycket radikalare än vad jag var i den åldern. Radikal i tanken alltså för Lex gör inte så mycket av sina tankar. Helst ligger hon hemma på sängen och drömmer sig, liksom Ferdinand på julafton, bort. Lex specialité är att sätta in sig själv i dystopiska scenarion efter actionfilmer från 80-talet. I skolan umgås hon med en person endast, Jonathan, en queer-kille med framtidsutsikter. I motsats till Lex så vill Jonathan mycket, han vill skapa, han vill leva och framför allt vill han bli känd.

Hemma lever Lex med sin mamma och besöker regelbundet sin pappa som sitter i fängelse. Pappan är en snäll person som gör korkade saker. Pappan lever på sitt utseende och sin charm, inget är någonsin hans fel och trots att han har planer och lovar stort kan han hemfalla till sorg och behöver Lex uppmuntran. När mamman träffar Bruno – ungdomsförfattaren – på sin zumba och snart låter honom flytta in så smider Lex och hennes pappa planer på att förnedra Bruno. Pappan mest för att ha något att göra och Lex för att hon känner att Bruno är helt fel för mamman och att han nog gärna skulle vilja utnyttja Lex. Inte utnyttja sexuellt men utnyttja hennes ungdom som underlag för en ny bok. Lex börjar fantisera ihop händelser inför Bruno från sin barndom när hon spenderade tid hos sin redan då småkriminella pappa.

Snart inser Lex att Bruno börjat skriva på en bok och Lex måste agera för att sabba för honom. Hon kommer på att starta en blogg med samma tema för att boken inte skall bli unik. Bloggen heter Själens sår och trots att det började som en lek så kan Lex ibland inte hålla sig när hon poetiskt och storslaget härmar bloggare i sina uttryck, ibland gråter hon framför datorn, så involverad blir hon i sitt alter ego – Maya – som är bloggens upphovskvinna. Lex avslöjar sig för Jonathan som genast sätter sig in i Mayas stil och skapar en ung tjej med fingertoppskänsla för en avantgardist men blasé klädstil. Med peruk och makeup som Lex aldrig skulle våga bära har de skapat också en fysisk Maya.

Sen handlar det om hur Lex använder sig av Maya för egna syften men också hur gränserna mellan Lex och Maya suddas ut, hur Lex ibland undrar varför hon inte kan vara så rättfram som Maya är. Och ju längre hon drar Mayas olyckliga barndom, desto närmare kommer vi Lex, vars fantasier kanske inte är så mycket fantasier som undanträngda behov av en pappa som hon alltid förlät. Klart det blir pannkaka någonstans här.

Med Lex samhällskritik och Mayas världsfrånvända attityd så är det en ganska dyster samhällskritik som berättas här. Motpolen blir Jonathan som inte låter sig brytas ned av Lex pessimism utan försöker hitta vinnande koncept i allt. Den oansvariga pappan i fängelse ger en bild av frånvarande förälder som inte kan fungera som förebild och troligen ligger han bakom Lex ointresse för skola och kunskap. Sammantaget blir det en berättelse om att hitta sig själv och våga tro på framtiden.

Den här signerade boken vann jag budgivningen av på Tradera där Marcusbiblioteket helt osjälviskt lade upp ett gäng signerade böcker, och lät alla intäkter gå till Musikhjäpen 2013.

Adlibris
Bokus
Dito
CDON