Hägring 38 av Kjell Westö upplevde jag som en väldigt mörk berättelse. I november förra året hade jag möjligheten att få höra Westö prata om boken på Söderbokhandeln. Då hade jag inte läst boken och trots att Westö både svarade på frågor och öppet berättade om den tungsinthet och förväntan som han velat skildra för just året 1938 så var jag inte beredd på hur det sen blev att läsa boken. För det känns många gånger hopplöst, den starka nationalism på bekostnad av avvikande åsikter som rådde under tiden vet vi ju alla vart det ledde. Och Finland som, liksom stora delar av resten av Europa, precis återhämtat sig efter en svår krigstid skulle behövt mer tid att repa sig.
Med förra kriget och dess eftermäle i färskt minne och ännu inte helt förlåtet så rusar Europas politik iväg med Tysklands starke ledare i spetsen. Gamla vänner märker att deras gemensamma grundvärderingar inte längre överensstämmer och ideologier kan splittra familjer. I denna tid, som skulle vara så framåtblickande och öppen för alla möjligheter, så söker människan sig till elitism och likatänkande. Det är här Westö låter oss träffa advokat Thune och hans biträde fru Wiik. Detta är två personer som livet behandlat mindre snällt men som håller modet uppe och som nöjer sig med det lilla.
Berättelsen börjar med en händelse som talar om för läsaren att något troligen har hänt. Thune får en känsla, en känsla av att något är fel. Fru Wiik som alltid är punktlig och pålitlig är försenad och Thune känner att något är fel, så fel att han ger sig av mot fru Wiiks bostad. Detta är drastiskt kommer vi märka när vi lär känna karaktärerna bättre och öppnings-scenen ger i det närmaste intryck av en deckare när vi strax efter kastas bak åtta månader i tiden och kommer följa de två mot händelsen när Thune känner att något är fel.
Deckar- eller thrillerkänslan återkommer när vi märker att Fru Wiik har ett gåtfullt förflutet där hon utan att vara schizofren tänker på sig själv som olika personer. Miljafröken är en ung fru Wiik som upplevt något hemskt och som hon vill glömma och dölja. Fru Wiik är en strikt och lite mystisk kvinna som kan tyckas vara svår komma in på livet. Och med sin bror är hon Matilda, en kvinna med kärlek men också skam och hemligheter. Och kanske hade fru Wiik kunnat låta Matilda få ta mer plats och förlåta Miljafröken om det inte vore för att det förflutna knackade på.
En dag dyker en av advokat Thunes bekanta upp och genast känner fru Wiik igen honom och Miljafröken sätter skräck i henne. Medan Thune slåss med sig själv och sina åsikter och försöker hitta ett sätt att stå för dem utan att verka feg så slåss fru Wiik med sitt förflutna. Genom den bekanta som spelat stor roll i hur både Thunes och Wiiks liv format sig så vävs deras öden ihop trots att de är så olika. Det är både en spännande och jobbig berättelse. Thrillertemat bygger upp en spänning och nyfikenhet samtidigt som Thunes oro över vart samhället och politiken är på väg gör det till en läsning som känns i magen. Hela upplägget gör att man känner att inget bådar gott, hur skall det sluta? Kan det sluta bra? Att romanen är välskriven gör inte det hela sämre. Det är ett miserabelt nöje att läsa.
Booze'n'Books 